Där en ängel vackrare än allt..
Droppar av is speglar hans ljus..
Han ser på mig med sina söta ögon som genomskådar min vägg ifrån det yttre.
Med ett leende drar han fram mig i ljuset och ger mig stöd för mina svaga ben.
Hur kan nåt så fint upptäcka mig och le...?
Alla mina tankar kretsar över hur perfekt han är med alla sina "skavanker" som identifierar honom..
En perfekt levande varelse, med ett hjärta djupare och större än man kan föreställa sig.
Ljuset omringar mig när han omfamnar mig.
En lång, varm och lycklig kram sprider energi genom mina ådror.
Ett liv för bra för att vara sant.
Vid första anblick med den vackra ängel tappade jag allt förstånd.
Jag har nåt att leva för..
Tillsammans tar vi oss igenom berg och hav.
Tillsammans ser vi världen från ett annat moln vilandes över kärlek.
Jag vill ge han allt men ändå är det han som ger mig allt..
Vill ta hand honom men han är den som tröstar och styrker mig genom allt.
Det enda jag verkligen lyckas ge honom som en tröst för allt annat är kärlek.
Hade han inte landat bland mitt mörker hade jag grävt mig djupare ner i sanden.
Utan honom hade det inte funnits mycket kvar av mig.
Min själ hade varit riven i små bitar och för varje bit uppsatt på varje träd jag passerade på min stig..
Jag hade fått samma hinder som med dig, men utan dig hade jag fallit djupare i fällorna under..
Du bara kom.. Du kom med ljuset jag nästan hade förträngt existerade.
Du lös upp min kropp och kastade mig över varje fälla som hinder.
En ängel läkte mitt hjärta och själ och som öppnade en ny dörr att tömma ut mina problem bit för bit.
En ängel jag länge vetat till, men aldrig riktigt fått den blicken ifrån.
Den blicken jag länge drömt om... Kärlek, åtrå, omtänksamhet och oro.. Allt det man bara kan önska..
Jag älskar dig och bara så du vet min ängel, utan dig finns jag inte.
Men du är här nu med änglavingar och gömmer mig i din värme, under dina fjädrar..
