tisdag 9 september 2014

Musse

A green meadow with a summer fragrance live in my memory...
The sun's shining rays that gave me the heat is too vivid in my memory...
Your beautiful eyes with the profound truth is a thing I want to be reality again...

I miss your energy spread in the wind at midday...
I miss your mystical love that reminded me of midnight on the sea...
I miss stroking your fur... so soft...
I miss seeing you, every day, every moring, every evening and every night...
I miss seeing the light from the moon to rest on your back
...and now I do not know if I can be me again...

when you died, took your soul, my heart and left a burning hole that screams your name every time I close my eyes...

but I'm fine, because I know you have it good up there with the rest of our family...
I know you'll take care of each other and spread the love in the air over and over again...

but it hurts so much 

it was so not your turn


I love you Mickey, you are my hero of the reality



måndag 1 september 2014

Inbokad..

Vad är ett förhållande när man inte kan få svar när man behöver få höra ett ord..?
Vad är man för den andra när man måste bokas in för att kunna träffas..?
Vad ska allt betyda..?
Varför tror han att allt är bra så länge det görs på hans sätt..?
Varför förstår han inte att jag står här med tårar inombords som syra som fräter mig till smulor..?
Kan han inte se att jag inte känner mig speciell nånstans i hans ögon..?
Varje dag försöker jag synas för honom.. varje dag ett försök förgäves..

Varför ska jag ens behöva göra nåt för att existera..?

Känner mig ensam i vårt förhållande..
Känner mig förlorad i mitt liv..
Känner mig tom på blod då orken verkar rinna ur mig..

Jag försöker förstå, men finner inget svar..

Jag kastar nog bara sand och inget guld..
Jag faller på sten och inte vatten..
Jag sjunker istället för att flyta..
Jag försöker sikta men missar varje gång..
Försöker stå rakt men snubblar vid varje steg..

"no big deal"-

Försöker intala mig nåt jag vet inte är sant..
Trycker i mig mat för att klara mig förbi alla dagar som går..
Klistrat fast ett leende bland mina vänner för att slippa säga att jag inte mår så bra..

Försöker visa honom hur jag känner..
Jag är dryg för att visa att han gjort fel..
Han märker inget som ändå är så tydligt..

Inget jag säger betyder ingenting..
Allt jag vill kommer aldrig dyka upp..
Det jag önskar mig sträcker sig längre ifrån mig..

Vad är ett förhållande när man fångas som en sten i en påse..
Inget mer solljus för mig, aldrig mer får jag välja på egen hand...
Fångad i mitt hjärta och vet inte hur jag vill ha det längre..

Finns det någon möjlighet för mig att bli lycklig ändå..

För mitt hjärta säger "love to him anyways.."

..men är ju tydligen dissad forever...