tisdag 26 februari 2013

To try is Everything

Sitter med en längtan och ändrar min personlighet för varje sekund, bara för att se om just det kan ändras. Beter mig som en desperat person utan framtid. Förstör det som fortfarande finns imellan oss. Gör dig mer säkrare på det du valt.. Att man kan ha svårt att acceptera det man var rädd för. Vill ändra det som inte är mitt val. Känner mig sjuk som inte kan släppa taget.. Jag behöver en annan mening med livet Behöver inse att det finns någon.. "Förlåt för allt jag sagt och skrivit efter allt. Ville inte och menade inte allt som jag gjort. Hoppas du kan glömma alla ord som sårade dig.. Förlåt.." Ska inse, ska stå på egna ben och finnas för mig själv lika mycket. Jag ska försöka, hur svårt det än är. Livet suger, men man borde ändå inte invänta slutet.. Ska försöka göra det galet med Vänner!

lördag 9 februari 2013

Cover my picture





Vad gör man när man själv vill och den andra inte..? när ens liv känns borta och den andra lever sitt..?
Kanske man missuppfattar allt och tänker fel..


men hur ska man veta när det enda man hör är dem smärtsamma minnena, bra minnen som dåliga..
man känner sig ensam och lämnad.., har ingen lust att göra något, man grävs ner i sina egna pappershögar..


Vad är livet utan en besvarad kärlek..?


Allt jag kan känna är att hoppet är slut..
Varför hoppas på något som redan har klämt ihjäl luften ur min dröm..?

Just nu känns det som inget är värt att låta elden leva för..
Så säg mig vad kan man kämpa för?..


Jag kanske är onödigt deprimerad som man säger, men det sägs också att känslor kan man inte kontrollera..
Det är definitivt sanningen..


Svidande helvetes jobbigt..



Det är inte min dag lika mycket som mitt liv inte är mitt heller..
Allt lever förbi mig och min saga har inte ens börjat..



Dags att täcka för det som förtjänas att hatas... my picture

fredag 8 februari 2013

Livet man skapar själv...

man kan säga att mitt helvete har börjat...





Ibland undrar man vad livet vill en..
Ens historia började för länge sedan, men det finns stunder i livet där man känner en ny början..
När dem stunderna får ett slut, känns allt så meningslöst..
Livet stannar upp, allt känns fel och konstigt..
Man tänker inte och sekunderna försvinner..
Allt man trodde var något bra försvann, så hur ska man reagera..?
Medan ens liv fortsätter så tvingas man av allt omkring att gå med fast man bara vill sitta still..
Lusten att vilja något förminskas och ens själ är mer utanför kroppen än inuti..
Man kanske gömmer det inom sig och fortsätter följa sitt liv, men innerst inne inte lever..
Samtidigt kan man slänga en skuld på sig själv, tro att allt är ens eget fel..
Det är lätt och känns som en sanning även om det kanske inte är det..

man kan le fast det är inte äkta, man kan ljuga om hur man mår och man kan finnas utan att existera..

Livet kan upplevas och levas på olika sätt..
Har man gått ner en gång, är man inte lika villig att gå upp igen..
Benen blir tyngre medan stegen blir högre..
Ens hjärta slår långsammare och man önskar man kunde känna pulsen..

man bygger ett liv utan mening, man går på en väg utan mål och man andas utan luft..




Världen står still inom en, kroppen fortsätter som ett tomt skal och livet smeker en utan beröring.
Kan man titta upp från hålet man har grävt ner sig i?
Kan man fylla sin mun med smaker åter igen?
Kan man känna lukten av allt som man en gång trodde på..?
Livet finns, men jag antar man behöver hjälp..

utan hjälp kommer man längre ner och knackar på helvetets dörr..

"man gör sitt eget helvete och inte dem omkring en, men det är svårt att acceptera att man själv är problemet.."

Just nu mår jag inte så bra, vilket kan vara acceptabelt ett tag.. Snart vet jag att mina vänner kommer vilja se mig le och verkligen känna mig glad, får se när det blir..

Jag kommer sakna dig..