Chill out!

Auditon som var den 27 är gjord ;)

Är glad att den är över :P Inte den lättaste grejen jag har gjort^^
Grät under dagen, var så nervös att jag skakade och mådde illa mm..
Först var det rörelsemoment alla tillsammans, gör så, tänk så och hippsan hoppsan. Så skulle vi dansa ^^ och krypa tillsammans + säga en mening ur en av våra texter och jag valde "Var är jag någonstans". :P

Gick väl sådär.. Första texten var jag så nervös att jag glömde bort texten i de första meningarna och sen när jag kom ut ur rummet bölade jag ihjäl mig pga att all nervositet typ släppte och jag kände mig kass, för det var inte bra gjort då.. Så skönt som det är ringde Marcus och gjorde allt lättare för mig, så jag slutade gråta. Fick visserligen innan en kram om inte två av en elev på skolan. ^^

Sen senare gjorde jag monologen och tro det eller ej men samma fel pga nervositeten och då svor jag på mig själv och grät inför dem alla.. En av dem gick upp och visade mig att jag skulle gå runt och ta djupa andetag och ta om det igen.. sen satte jag mig ner och gjorde det igen, men tappade mig i början och då gömde jag ansiktet och andades ut en sekund och sen tredje gången gillt satte jag den :D till och med dem tyckte att det var bra gjort och att jag var tydlig med rösten osv.. sen intervjuade dem mig lite och frågade saker som varför utsätter du dig själv för sådant här och var jag bor, åldern, hur jag känner om mig själv osv.. De fick reda på att jag enda sedan jag var liten har önskat att bli en skådespelerska och jag inte ger upp om det är något jag vill. Dem fick reda på hur det ligger till med skolan och det var väl typ det. :)

Annars nu chillar jag hos Simon och snor hans dator för en gångs skull :) Hoppas han inte hörde mig sjunga med i en låt Give In To Me ? Han var visserligen och duschade så maybe not där, men you never know :O :D


Många kramar!

Happy Dappy!

Nu tänkte jag skriva ett litet fint inlägg på min blogg. Tisdag kväll/natt var lite udda men jävligt rolig ändå, även om jag var lite sådära blyg så var det sköj! Bara att jag såååå måste få en jävla revange mot Roosevelt.. Till nästa gång om jag nu får vara med nästa gång vilket jag hoppas ;)

Annars så fortsätter väl livet lika vanligt som alltid. Innan jag tog mig chansen att åka till Anders transporterade jag och mamma våran söta årings hingst och jajamänsan en olycka lyckades förjävligt nog hända.. Han klarade sig med lite mindre päls på nosryggen.. Han åkte nämligen under bommen och satt fast så han låg ner och kunde inte ställa sig upp. Lite stel först i bakbenet men finemang annars. Han var så jävla duktig fastän jag satt och hade världens tårrace.. Jag grät ihjäl mitt ansikte och sminket rann medan Hellboy som han heter tog sig chansen att typ somna där han låg.. Sjukt lugn häst, vad skulle jag göra utan honom :)

Är väldigt glad att allting löser sig och livet fortsätter sin lugna sjuka väg.. otroligt störigt hemma som alltid, har lusten att flytta, men hästarna är det enda som verkligen håller mig kvar.. 3 hästar och no life, vad ska man ta sig till? 
Borde bli rik och skaffa världens ranch mitt ute i ingenstans där jag kan sitte i ett hörn och vara rädd för minsta lilla ljud om natten.. haha^^ Shit.. Motherfucker, vet inte vad jag ska ta mig till i nuläget.. 

Det värsta är att jag verkligen är en sådan dum person som inte vill känna mig instängd och tvingad att göra något.. Visserligen om jag hamnar i den situationen så gör jag det utan att klaga för att sån är jag, men där i mellan är jag totalt deppig.. Så vilket jobb skulle sitta fint på mig.. Jag vill ju så jävla mycket och hoppades jag kunde göra allt, men det blir väl antagligen svårt.. 

Ahja det löser väl sig :)

Happy thoughts :P 

Life goes on

Kan börja med att säga det att Tibban är skadad i hoven.. Hon fick sig någon sorts av en skada i Lördags och sen nu på Måndagen gick hon på bara 3 ben och ville inte stödja på det fjärde. En hovslagare var där och verkade henne. Han råkade klippa lite fel och hon fick ett sår som det faktiskt kom ut en liknande sårvätska.. Han tror det kan vara en hovböld, men han är inte säker.. Först så tänkte jag mig att det nog kan vara en enkel sträckning.. men en hovböld skrämmer mig lite.. Vi avvaktar lite grann samtidigt som dem som har hand om henne just nu behandlar såret och låter henne stå inne så mycket som möjligt. Känner mig hemsk som inte kan vara hos henne när hon är sjuk.. Första gången någon annan tar hand om henne under en av hennes svåra stunder.. 

Får hoppas på det bästa..

Alla våra 7 kattungar som kom för 4 dagar sedan är väldigt rörliga av sig och ursöta, så om någon vill ha en kattunga som julklapp så är dem här flyttklara den 23 december ;)

En glad story in the middle of everything.

Vi har också hittat 2 urbra selar som jag kan tänka mig att köpa, vet bara inte vilken jag ska välja :S

Har också hittat en superfin westernsadel jag kan tänka mig.. Man vill så gärna ha pengar!!! :/

Livet går vidare och jag suktar fortfarande efter en framgång av något slag. En väg att följa längs mina drömmar.. För många begär och det vet jag.. 

Life goes on!

http://www.ubetoo.com/sanneosterberg/56082#.UG2Eu1Fp6Uk

Tibban och Effie

 


Verkar som att jag äntligen har hittat plats åt dessa fina töser, men tyvärr en bra bit härifrån..
PUSS på er! Mina små älsklingar!!

"Borta bra, hemma bäst"?

Man brukar säga "borta bra, hemma bäst", men hur är det när hemma är på två helt andra ställen..? Var jag än är känns det som att både vara borta som hemma..
Vissa kan säga att det är ju bra att man känner sig hemma på flera ställen, men jag måste erkänna att det bara är jobbigt.. För vem har inte hemlängtan och att ha det under en längre tid är inte roligt..

Jag saknar en massa och problemen byggs på.. Hästarna (Tibban och Effie) måste hitta en ny plats in på slutet av denna veckan.. Vilket inte är det lättaste.. vet inte hur jag ska göra..? Men allt måste gå åt helvete innan det kan bli något bra av det, eller har jag fel?

Jag har inte så mycket att skriva mer än att jag kanske möjligtvis har en chans till att ha en inflammation i magmuskeln.. Magen har svullnat upp lite grann och det känns allmänt jobbigt.. Iallafall så ska jag åka in och kolla mig, får väl hoppas på det bästa :) så inga sura miner! ;)

Jag måste säga att jag är väldigt glad för Anders skull, det verkar gå framåt för dig och varför skulle det inte göra det? Du är underbar och urduktig på allt du gör :D

Nyfikenheten har tagit över och jag är sugen på att ta reda på en massa om mitt förflutna, men det lär väl ta tid innan jag kan göra det.. Fast drömmar ska man ha, utan dem vet man inte var man står och livet är en enda stor labyrint så ett mål är ju nästan ett krav. haha^^

Ha det bäst!
Älskar er alla!!

2012-09-23 // 02:29

2 veckor och 4 dagar har varit en underbart rolig stund i mitt liv! Den 5 dagen åker jag och jag känner en djup sorg för att lämna dig min goa snygging, Anders..

Varje dag är ett nytt äventyr och nya stora förväntningar. Antingen blir man besviken eller totalt tillfredsställd på olika vis. Jag drömmer varje dag som natt om sånt jag aldrig har upplevt, flera av mina drömmar har min kärlek uppfyllt! I flera år har jag aldrig kunnat föreställa hur det skulle kännas att verkligen känna äkta glädje fylld av känslor som inte ens går att beskriva. Man har sett flera kärlekshistorier, men man har ju aldrig upplevt det själv. Jag skaffade mig en bild om hur det skulle vara att falla och aldrig kunna släppa taget. Jag kan säga att verkligheten är tusen gånger bättre om inte mer! Den är även så mycket mer smärtsam..

Att vara ifrån någon man vill hålla så nära är jobbigt. Ännu svårare när man inte ens vet när man nästa gång kan ge den personen en långvarande kram, men jag antar att jag får stå ut och bita ihop på mina fallna tårar. Det skär inom mig, men än har jag inget val..

Visserligen brukar man säga att alla har ett val, alltid, visserligen är det sant, men jag kan tyvärr inte erkänna att det är något man väljer titt som tätt, utan det är mer en sista utväg..

Jag ska försöka hålla leendet levande, men som alla vet kommer det nog inte gå för min del. Jag saknar dig Anders redan nu som jag sitter och skriver det här hemma hos dig och jag älskar dig djupt mycket och kommer alltid hålla dig varmt i mitt hjärta..

Jag vill tacka Caroline för att du delar ditt liv med mig som en nära vän gör och jag vill tacka dig för att du tar emot mitt liv och lättar mina vingar när det behövs! Jag finns alltid hos dig dom hos alla andra jag känner! Att kunna ställa upp och finnas där är något jag önskar att kunna göra för alla. Det finns dem som säger att jag inte borde det för att det lägger för mycket sorg på mina egna axlar, men om jag inte bara andras möda, skulle jag aldrig kunna stiga upp en stund ur min egna gyttja. Att göra någon glad fyller mig med glädje för en stund! 

Imorgon åker jag och jag kommer sakna alla här omkring och alla kramar som har värmt under denna tid, även om det ledde till enstaka andningssvårigheter^^ 

Puss puss och fortsätt le för er egna skull, om inte för någon ni verkligen bryr er om och glöm för guds skull inte alla dessa hjärtefyllda kramar!

Seg dag

 

Det var ett tag sedan jag bloggade, men det har faktiskt hänt en hel del. Som England, vilket var bland det roligaste. Skrattade ihjäl mig i lyftningen på planet. Min allra första flygning! :D aja kan inte skriva så mycket pågrund av detta tangentbordets kassa funktion. Lite trasig med andra ord. Saknar Anders föör mycket annars mår jag la bra :) förutom att min hjärna är lite upp och ner... Ska nog sluta skolan mitt i allting och ta tag i mitt liv med en känsla som känns bäst för mig. Sen om jag behöver behörighet för något skaffar jag det tidigast om 2 år, då jag kan läsa upp det.

Med andra ord ska jag följa min glädje i livet och lita på mina drömmar. Allt är möjligt med lite tro som sagt.

puss o kraaam på er alla!

ps; I love you ;)