måndag 24 oktober 2011

Lilla Fågel..



En sak som jag aldrig ville tro..
Varför ska det hända just mig?..

Känner hans fjädrar mellan mina fingrar fladdra.
Ser han blinka långsamt men säkert.
Känner hans näbb mot min hud.
Vet att han saknar att kunna flyga..
Faller vid varje försök.
Kämpar hela dagen.
Sover på natten men med hopp.
Nästa dag sover han i min hand som igår.
Mjukt men säkert tar han det lugnt.
Glansen som är kvar i hans ögon.
Lämnar han för en stund i sin filt..

Nästa sekund kommer Julia över och säger att han håller på att dö.
Hon berättar att han höll på att försöka flyga och sedan låg han bara där och sprattlade med benen..
Som en chock ser jag han ligga på sidan på filten..
Tårar som börjar stiga i mina ögon.
Kan inte prata..
Tar han i min hand förtvivlad och går mot fritids med Erica bredvid..
På vägen känner jag att han slutar röra på sig.
Hans ögon slutar blinka..
En sista gång tar han ett djupt andetag från den friska luften.
Sedan blir han så stel.
Inga rörelser..
En tom blick riktat mot ett håll..
Kan inte andas..
Känner mig så misslyckad.
Känns som om allt är mitt fel..

Varför han också.. 
Det är inte rättvist.

Hatar livet..
Vill inte alla ska dö..
Lämnar han i skogen..
Värmen i min hand från hans kropp lämnar spår.
Minnena när han flaxade och hans tappra försök lever kvar.
Sorgen stiger..
Saknaden jag har.
Ville inte..
Men livet vill aldrig följa den vägen jag går..
Jag kommer aldrig glömma honom.
Den tappra Grönsångaren med hoppet inom sig.
Hans sång lever i den vilda vinden..
Förlåt mig..

Saknar dig <3

R.I.P. Lilla Fågel

2 kommentarer:

  1. liza gumman det var inte ditt fel. Han var skadad, hans vinge var bruten och naturen hade bara sin gång. Hur skulle han överleva med en trasig vinge? Han skulle inte det, men du gav han några timmar till att leva och fick somna in istället för att bli någon annans byte.

    kramar <3

    SvaraRadera